Skjutsgruppen

Den korta varianten:

Vi är tillbaka!

Vänner, Skjutsgruppen blev kapad i sommar. En person registrerade varumärket Skjutsgruppen och lyckades med hjälp av detta stänga av våra Facebook och Twitterkonton. Personen gick dock i konkurs och vi har köpt tillbaka varumärket från konkursförvaltaren för 6500 kr. Trots att vi har varumärket släpper inte Facebook tillbaka våra sidor, där vi samlade 18 000 användare. Men hey, vi klarar det här ändå! Ni är ju bäst. Ni har ju alla visat vilken härlig folkrörelse Skjutsgruppen är. Gå med i den nya Skjutsgruppen som vi dragit igång, bjud in dina vänner och om du vill får du även hjälpa till att betala för varumärket. 

Klicka här för att gå med i Skjutsgruppen och bjuda in dina vänner (glöm inte att fylla i din e-post)

Klicka här för att ge en slant, hur mycket du vill, för att hjälpa till att betala för varumärket.

—

Den långa texten, för er som vill luta er tillbaka med en kopp té, eller varför inte en smoothie:

Hej vänner! Vi är tillbaka!

Det har varit en spännande sommar för vår folkrörelse. En spännande och galen sommar. Från tragik till komik och upp på banan igen. Det är lika bra vi tar det från början.

Vi är en ideell samåkningsrörelse inom de sociala nätverken. Vi är sociala på massa olika sätt och har sedan 2007 skapat en “vänkultur”; vänner bjuder in vänner som bjuder in vänner och tillsammans delar vi fordon och tar oss framåt. Via våra olika kanaler har vi på detta sätt samlat över 21 000 glada samåkare. Vi har arbetat för att göra samåkning till någonting relevant och tillgängligt för alla, och har därför fokuserat jättemycket på kommunikation. Vi tror att människor behöver komma nära varandra både på nätet och i baksätet på ett fordon - och allt börjar med ett enkelt “hej”. Om vi möts i dialog så filar vi ner de trösklar som kan finnas människor emellan. Därför finns vi där du redan lever och för dina samtal online; via dina sociala nätverk.

En idé och en praktisk handling
Social samåkning blir för oss både en idé (det är bra att vi säger “hej”) och en praktisk handling (den faktiska samåkningen). Vi tror på samåkning utifrån flera olika perspektiv och definierar samåkning som “att åka tillsammans”, oavsett fordon. Vi är en löst sammansatt miljörörelse som prioriterar “miljövänligast alternativ först” (och hejar ivrigt på kollektivtrafiken). Vi tror att om man reser tillsammans så blir det både billigare och man har riktigt roligt på köpet. Det är helt otroligt vilka roliga berättelser som kommit ut från Skjutsgruppen under de här fyra åren. En del har blivit tillsammans efter att de genomfört en samåkning och andra har fått jobb via nyvunna vänner och kontakter. Vi har skrivit hyllningssånger, hållit föredrag, instiftat en samåkningsdag och delat ut äpplen.

Under askmolnet 2010 visade Skjutsgruppen verkligen sin styrka. Bara timmarna efter att Europas flygtrafik stannat så började våra användare att organisera sig. Vi startade en avdelning för “vulkanresor” och det rasade in inlägg från hela Europa. Flera la ut bussar som via Skjutsgruppen fylldes upp inom någon timme. En tjej frågade till och med om skjuts från Island varpå en kille några timmar senare svarade att han hade några båtar. Något dygn senare så upptäckte vi att det kom fler och fler inlägg på engelska på Skjutsgruppen, och att fler än svenskar behövde vår hjälp. Samma helg drog vi därför igång en internationell Europeisk gren av Skjutsgruppen - som inom ett dygn hade över 3000 aktiva användare från hela Europa. Skjutsgruppen exploderade. Kaboom. På ett bra sätt. CNN, BBC, La Repubblica och The Telegraph etc skrev om oss och till slut gick nyheten hela jorden runt till Wall Street Journal, Financial Times, Boston News och India Times, för att nämna några. Här är en av alla lyckliga resor under de veckorna, återberättat av Expressen.

Jidder
Vi backar till 2009. År 2009, två år efter vår start, så märkte vi något underligt. Helt plötsligt så hade en stor svensk samåkningssida registrerat domänerna skjutsgruppen.se, .com och .net och länkat dem till sin egen sida. Vi älskar att kommunicera och utgick från att detta var ett misstag. Vi mailade dem flera gånger, men fick aldrig något svar. Lite senare så började människor kopplade till den stora svenska samåkningssidan gå in och skriva meddelanden på våra sidor, där de bad oss lägga ner och att folk skulle använda deras sida istället. De startade även en fanpage på Facebook med namnet “Skjutsgruppen”, som länkade direkt till deras egen sida. Förvirrande och trist. Vi förvånades mycket över att de aldrig svarade oss. Problemet var dock inte jättestort då våra användare verkade uppfatta skillnaden. Vi tuffade på som vanligt ändå och lät dem vara.

Den här sommaren, sommaren 2011, märkte vi dock att någonting mer hände 2009. De hade tagit det ett steg längre. Den 15 juli i år får vi ett mail från Facebook där de med följande meddelande krasst meddelar att de stängt av våra sidor med omedelbar verkan: “We have removed or disabled access to the following content that you have posted on Facebook because we received a notice from a third party that the content infringes or otherwise violates their rights”. Det går ganska snart upp för oss att de som vill stänga ner oss har registrerat varumärket Skjutsgruppen hos Patent och Registreringsverket, och använder det som tillhygge. Stora kanoner. Från att bara ha jiddrat så utvecklas situationen till en regelrätt kapning; de ville byta ut oss och bli oss. 

Taktiken är alltså följande: kaparen visar upp varumärket “Skjutsgruppen” för Facebook och säger “Den här gruppen med 900 användare (som de skapat för att se ut som oss) är den riktiga Skjutsgruppen, den där andra gruppen med 18 000 användare är den falska Skjutsgruppen (för vi har varumärket) - stäng ner dem”, vilket Facebook också gör. Alla våra 18 000 användare försvinner i ett nafs och vi har ingen möjlighet att kontakta dem och berätta vad som hänt. Borta. Poff. Samtidigt så fortsätter “Skjutsgruppen” att finnas, men det är inte längre vi. Massa av våra användare går in och påpekar detta på den falska Skjutsgruppens Facebooksida men deras meddelanden tas bort så fort de skrivs och användarna spärras direkt från sidan. Fortfarande inget svar från kaparna när vi söker dem. SVT Rapport har skrivit om detta här. 

En liten tid efter detta stängdes även vårt Twitterkonto med 1500 followers ner, av samma anledning som vi stängdes av från Facebook. Twitter var nästan jobbigare eftersom Twitter på direkten gav vårt användarnamn @skjutsgruppen till kaparna, som nu mottog all den konversation som våra följare brukade ha med oss. I båda fallen förlorade vi alltså vår röst; någon fortsatte prata som “Skjutsgruppen”, men det var inte längre vi.

Men innan vi stängdes av från Twitter så hann vi med några meddelanden till gräsrötterna. Och ett riktigt viktigt meddelande. Ett meddelande som förändrade allt:

Bara någon dag senare får jag ett samtal från Pontus Sörlin, en jurist som vill ta sig an fallet och hjälpa oss pro-bono (gratis). Pontus jobbar snabbt och bara inom några dagar kommer han fram till att det inte finns något varumärkesintrång. Kaparna kan inte hävda att vi har gjort ett intrång på deras varumärke. Varför inte då? Jo för att de ÄGER INTE varumärket längre. Tidigare i år har kaparen nämligen gått i konkurs och alla hans tillhörigheter ägs nu av ett konkursbo som sköts av en konkursförvaltare. Här uppdagas den största twisten i hela den här karusellen; kaparna har uppenbarligen agerat i vad Pontus kallar för “ond tro”. De har inte rätt att göra den anmälan till Facebook som de gjort, för det är inte deras varumärke. Trots detta har alltså Facebook och Twitter stängt ner oss och gett vårt användarnamn till kaparna.

Morgonluft
Här börjar vi vädra morgonluft. Se ljuset i tunneln. Känna sötman av smoothien (som jag hoppas du fortfarande dricker på nu va? ;) etc.

Två lösningar blev uppenbara:

1. Vi hör helt enkelt av oss till Twitter och Facebook och berättar att det blivit fel. Såklart. Vi berättar att det inte pågår något varumärkesinrång och de kan släppa tillbaka våra sidor. Enkelt.
2. Vi köper varumärket från konkursförvaltaren.

Detta borde ju vara lika enkelt som att baka en kaka. Men sakta i backarna, så enkelt gick det inte. Är du med mig fortfarande? Jag tog själv en paus efter att jag skrivit så här långt. Vi snurrar in oss en sväng till, är du beredd?

Varken Facebook eller Twitter visar sig särskilt intresserade av att släppa tillbaka oss. Facebook ber oss inledningsvis att själva kontakta kaparna och göra upp med dem i godo. Kaparna föreslås sedan kontakta Facebook i sin tur och begära att vi öppnas upp igen. Det förslaget från Facebook verkar vara ganska generiskt, så de ska slippa jobba så mycket. Kaparna svarar oss fortfarande inte. Vår jurist Pontus försöker därför tackla situationen från en ny vinkel. Han begär helt enkelt ut ett officiellt dokument från den som faktiskt äger varumärket -konkursförvaltaren- där de skriver att de inte känner till anmälan och således inte begärt att vi ska stängas av från Twitter och Facebook. Vi visar det för Twitter och Facebook. Ingenting händer.

Well, vi går vidare till punkt två: köpa loss varumärket. Konkursförvaltaren är egentligen bara intresserad av att sälja av konkursboet, så vi ger dem en symbolisk summa för administrativa kostnader; 1000 kr. Det vore enkelt, om vi inte fick ett mail från konkursförvaltaren någon dag senare. Det fick vi. “Det finns en till budgivare” säger konkursförvaltaren. Vem skulle vilja lägga bud på varumärket Skjutsgruppen så här mitt i sommaren, det är ju inte officiellt? Jo kaparen såklart, tänker vi. Budgivningen fortsätter. Det är såklart en jättekonstig situation, hur mycket ska man höja? Vi höjer någon hundralapp där och någon femtiolapp där, tills konkursförvaltaren till slut meddelar: “nu återstår bara ett bud. Den som lägger det högsta budet kommer få varumärket.”. Say what? En ännu konstigare situation. Vad är Skjutsgruppen värt? Vi är ideella och pengarna kommer tas ur min (Mattias) ficka. Vad är det värt? Vad kommer de andra att lägga?

Femtusen kronor. 
Femtusen kronor får det vara värt. Känns bra i magen. Det blir 6500 kr med moms och annat. Om kaparna så gärna ville ha varumärket så fick de lägga mer än så. Det gjorde de inte. Vi vann och varumärket var (är) nu vårt - på riktigt! Rejoice! Nu var vi verkligen på väg tillbaka! 

Det är nu snart tre månader sen det här började. Vi har haft helt laglig rätt till vårt material och vår “intellecual property” hela tiden. För två veckor sedan öppnade Twitter vårt konto igen, men de har fortfarande inte gett tillbaka vårt användarnamn (just nu får vi använda ett namn med ett understreck efter: “@skjutsgruppen_”). Vi hoppas få tillbaka vårt riktiga användarnamn under nästa vecka. Uppdaterat: igår, 2011-10-26 fick vi tillbaka användarnamnet @skjutsgruppen från Twitter.

Facebook svarar fortfarande med samma standardmening: “We have received your complaint, and we are looking into this matter. We will respond with additional details soon.” Tre månader sen kapningen, och ingen grund för att vi skulle haft våra sidor stängda en enda sekund. Vi kan inte vänta på Facebook längre.

Men hey, vi är en levande och härlig organisk rörelse som inte behöver vänta. Ni är ju bäst. Skjutsgruppen är mer än de nätverk som vi agerar via. Nu startar vi därför om från början! Från scratch. Vi startar helt enkelt en ny Facebook Fanpage, men denna gången med en twist! Du kommer inte bara “gilla” vår sida utan får också, snabbt och smidigt, anmäla din e-post. Detta för att bygga ett system även utanför Facebook, så att vi aldrig kan tappa kontakten med alla er härliga igen. Se det som ett land; vi använder den infrastruktur som finns i det här jättelandet Facebook, men vi är också en egen rörelse. En rörelse som kan flytta sig över landsgränser, den dag vi tillsammans väljer att göra det.

Allt det som har hänt oss väcker massa intressanta tankar. Det som har hänt oss var fel. Det var tråkigt, onödigt och fel. Det är inget att hymla om. Men steg två är viktigare än så. Under de senaste tre månaderna har det varit viktigt för oss som social rörelse att fortsätta prata, och aldrig näthata. Mötas och förstå. Viktigt att slåss för det som är rätt, men aldrig slå ner någon.

Vi tror inte på att hämnas. Vi tror på att förlåta.

Vi står på en ideologisk plattform där vi tror på kommunikation och att människor möts, både på nätet och i världen bortom tangentbordet. Det är nämligen själva kärnan i samåkning: att mötas. Vi tror inte att samåkning befinner sig på en marknad med konkurrenter. Snarare är det exakt tvärt om. Det finns inga konkurrenter. Samåkning är i sin natur att samarbeta. Det är därför som vi nu i september träffade Trafikverket, Citihaiq, Gröna bilister, Norska statens vegvesen, Medborgarbussen och politiker och representanter från andra samåkningsinitiativ för att prata om samåkningens framtid. Tillsammans. Det är därför vi driver Skjutsgruppen helt utan vinstintressen.

Därför sträcker vi ut handen till våra kapare. För samåkningens bästa. Vi kommer inte försöka stänga ner er, utan hoppas fler kommer samåka tack vare er tjänst.

Nätets idékultur
Vi brukar säga att Skjutsgruppen är både en idé och en praktisk handling. Vi är en idé om social samåkning som vi omsätter i att praktiskt dela fordon. Vi är en del av Internets idékultur, som fungerar så väl idag för att nätet har blivit så socialt. Idag kan idéer som aldrig förr födas och spridas inom timmar, om det så är en film om katter, en fest eller en revolution. Det minsta av frö kan bli ett stort träd snabbt, pga den gödning som nätet ger. Och vi har alla dessa små eller stora idéer som vi puttrar ur oss och stöter och blöter i våra sociala nätverk. Vi hjälper varandra att bygga på dem, förbättra och förverkliga dem.

Den här idékulturen står i kontrast till det som hände oss i somras. Även om vi ser på Skjutsgruppen som en idé så visade det sig att vi förhåller oss till offlinestrukturer och system som inte är anpassade efter nätets idékultur, men ändå mycket påtagligt (och i vårt fall handgripligt) påverkar den. Strukturer som är anpassade efter patent och varumärken. Det blir problematiskt att se på alla nätets idéer utifrån dessa strukturer, och är värt att fundera kring.

Jag tänker på den sköna tjejen som efter våldtäktvågen i Örebro förra hösten samlade tusentals personer på Facebook till nattvandring för att göra gatorna säkra. Nattvandringen var ett viktigt inslag i Örebros nattliv under den hösten. Eller 17-åringen som hade en idé om att samlas på Sergels torg för att protestera mot främlingsfientlighet och rasism, och samlade tusentals. Alla dessa är idéer som tack vare nätet fungerar och förmeras. Men de är inte företag. De är ingen organisation. De är inget varumärke eller ens en förening. De är idéer, fria i sig själva. 

Borde vi egentligen begära något annat av alla dessa idéer? Att de ska bli varumärken? Det är värt att meditera över. Vi får säkert utrymme att göra det i något annat forum. (Lite off topic, men här är en skön film med Elizabeth Gilbert om att kreativitet/idéer i sig själva är fria och att vi kanske inte behöver hålla så hårt i dem. Skön, om du har några minuter över.)

Here we go again!

Wow, tack för att du har läst så här långt. Sommaren ligger bakom oss (även om några av mina vänner badade idag - och det var skönt! :). 

Nu blickar vi framåt mot Samåkningsdagen som vi nu på fredag firar för tredje året på raken! Alla får vara med! Häng på du också. Fortsätt att samåka, prata och vara sociala. 

Vi drar som sagt igång vårt sociala system en gång till, och du kan hjälpa till. Ni har ju verkligen visat vilken härlig folkrörelse vi är så vi kan säkert nå alla tusen som vi tappat rätt snabbt. Dela länken till det här inlägget så mycket du vill. Twittra och var härliga.

Klicka här för att gå med i Skjutsgruppen
Glöm inte att fylla i din e-post så att du verkligen är med. Ibland verkar det krångla lite om man surfar in med https, så därför kan du också gå direkt till den här sidan för att fylla i din e-post (det är samma som ska ligga på FB).

Klicka här för att ge en slant, hur mycket du vill, för att hjälpa till att betala för varumärket.

Nu ska jag ta en till smoothie :)

Mattias
grundare Skjutsgruppen